De flesta som drabbas av ryggskott behöver inte söka någon sjukvård utan ryggsmärtorna försvinner oftast inom några dagar.

Vila

Det hjälper inte att vila när man har ryggskott, utan det är snarare bättre att röra på sig. Till exempel så är det bra att försöka att fortsätta med de vardagliga aktiviteterna som man klarar av.

Motion

Så snart som kroppen tillåter så gäller det att komma igång med promenader och annan lätt träning som stärker ben och ryggmuskler. Man ska försöka att komma igång med en träning som kroppen är van vid det gör det lättare att ”känna av” kroppen. Det är inte farligt om det gör ont. För att uthärda smärtan så kan man använda värktabletter.

Vid ryggskott:

• fysisk aktivitet är bra, sängläge rekommenderas bara vid svårt, akut läge. Att stå och ligga är bättre än att sitta.
• Framåtböjda positioner samt tunga och vridna lyft bör undvikas.
• Receptfria värktabletter kan hjälpa
• Behandling hos naprapat, kiropraktor och akupunktur kan hjälp vid akut skede.
• Sjukgymnast kan därefter ge genomgång av lämpliga ryggövningar.
• Lugna promenader kan lindra (kan dock vara svårt i ett första, akut skede).
• Aktiv sjukskrivning rekommenderas, det vill säga att personen med ryggskott bara delvis är sjukskriven och arbetar så gott det går (vid skrivbordsarbete är det till exempel bra att stå upp, vid upphöjt skrivbord).
• Efter att ryggskottet har läkt ut är det viktigt att stärka ryggen (och stödjande muskler som magen och benen) genom regelbunden styrketräning.

De vanligaste besvären är att man får värk i den nedre delen av ryggen alternativt att man får värk som strålar ned över skinkorna och höfterna. Det är också vanligt att det gör ont när man rör på sig.

Utredning

Det är viktigt att söka hjälp om ryggskottet inte går över inom någon vecka. Om det har gått en tid och ryggen inte blir bättre så ska man göra en utredning så att det inte ligger någon mer allvarlig sjukdom bakom rygg smärtan. Om man har en känd benskörhet, Bechterews sjukdom eller tidigare har behandlats för cancer bör man kontakta sjukvården.

Urinblåsan kan påverkas

I ovanliga fall kan ryggskottet orsakas av ett diskbråck som sitter på ett sådant sätt att nerverna som går till urinblåsan påverkas. Därför kan ett symptom vara att man har svårt att hålla urinen. När man har detta symptom så är det akut, om man inte opererar ett sådant diskbråck inom ett dygn så kan symptomen bli bestående.

Rörelser

Smärtan kan också uppstå vid en felaktig rörelse eller en akut felbelastning av ryggen, till exempel vid tunga lyft med fel bärställning. Värk i ryggen kan också uppkomma efter en längre tids påfrestning, till exempel genom felaktig arbetsställning, övervikt, graviditet, stillasittande livsstil och stress.

Ryggvärk känns olika för olika personer och varierar även beroende på orsak. Smärtan kan vara akut och skärande eller långsamt molande. Om värken strålar ner längs ryggraden och ner i höften och benen beror det oftast på problem i ischiasnerven i ryggraden .

Läkare brukar dela in ryggvärk i fyra olika undergrupper:

• Rygginsufficiens (ryggsvaghet)
• Lumbago (ryggskott)
• Ischias
• Lumbago- Ischias

De olika tillstånden skiljer sig beroende på orsak, symptom och behandling.

Rygginsufficiens orsakas ofta av defekter i diskarna mellan kotorna och kan uppkomma vid fel kroppshållning på grund av svaga och otränade muskler, vid tung belastning samt vid inaktivitet eller övervikt.

Ryggskott (lumbago) kan inträffa vid en hastig och/eller felaktig rörelse i kombination med försvagad rygg. Den akuta smärtan orsakas av på en låsning mellan två angränsande ryggkotor.

Ischias kan orsakas av ett diskbråck i ryggraden som trycker på och komprimerar en nervrot som löper ned i underlivet och benen.

Riskfaktorer för att drabbas av ryggskott och ischias är, förutom ärftlig påverkan, övervikt, inaktivitet och rökning.

Ingen orsak

Oftast hittar man ingen orsak till att man får ryggskott men det kan bero på kotförskjutning, diskbråck eller slitna diskar. Det går inte säga att ryggskott drabbar någon speciell ålder för det är lika vanligt hos barn som hos tonåringar.
Nästan alla blir av med smärtan inom några dagar till några veckor.

3 av 1000

Det är endast ungefär 3 promille som behöver behandla sin Skoliosis. Det görs på två sätt antingen via en ryggkorsett tillsammans med specifik ryggträning eller operation.

Korsett behandling

Läkaren överväger korsettbehandling om krökningen av ryggraden ökar vid upprepade kontroller och är minst 25 grader hos en person som beräknas ha minst ett år kvar att växa. Om man skulle ha en kraftigare krök, större än 40-45 grader, räcker det inte med korsettbehandling.

Ett lyckat resultat är att Skoliosen är oförändrad, det vill säga lika stor efter behandlingen som vid dess start. Målet är inte att göra ryggen rak. Är korsettbehandlingen framgångsrik kan ryggen ibland bli rakare efter behandlingen än vad den var vid dess start.

Behandlingen pågår tills man har vuxit färdigt, och det kan alltså ibland pågå i flera år. För att vara säker på att korsetten har effekt på ryggen bör den bäras minst 20 timmar per dygn. Man får räkna med att ha den på dag och natt.

Om man endast har en lindrig Skoliosis, endast en liten krökning så skall man betrakta sig själv som frisk. Även om man har en synlig krökning av ryggraden men inte har några smärtor så är man fortfarande frisk. Men om man däremot har en stor krökning av ryggraden och samtidigt har andningssvårigheter eller ryggsmärtor så har man en allvarligare typ av Skoliosis.

Skolläkaren

De flesta fall upptäcks i skolåldern och det är inte för att symptomen då är som tydligast utan det är tack vare skolläkaren. I fjärde klass undersöks alla barn noggrant genom att läkaren ber barnen att böja sig framåt för att sedan se på ryggen bakifrån. När man gör följande rörelse så går det att upptäcka om bröstkorgen inte är symmetrisk.

Läkaren undersöker också om skuldrorna har samma höjd och om avståndet mellan armbågen och bålen skiljer sig ifrån höger och vänster sida. Bäckenet kan också ibland vara snett.

Det är till stor del oklart vad som orsakar Skoliosis, men vissa orsaker har man kommit fram till. Den absolut vanligast sortens Skolios har man inte ännu någon förklaring till men man tror att den beror på förändringar i ryggraden som påverkar ryggen när man växer. Det kan till exempel vara en godartad tumör, brott på en kota eller någon annan fysisk orsak som gör att kotpelaren blir krokig.

Medfödd Skolios

Man kan bli född med Skoliosis och då orsakar en missbildning att en del eller delar av kotorna inte utvecklas normalt. Ryggkotorna växer ojämnt och ryggraden blir krokig, den här typen av Skoliosis måste man behandla innan krökningen blir för stor.

Förlamning

Hjärnskada vid födseln kan leda till Skoliosis genom till exempel en ryggmärgsskada eller polio. Även sjukdomar i muskulaturen kan leda till krokig rygg. Den här typen av Skoliosis kallas neuromuskulär, vilket betyder att den är kopplad till en muskelförsvagning.

Risken vid en neurologisk skada

Har man en neurologisk skada är risken att drabbas av Skolios stor redan som litet barn. Dessutom ökar risken ju allvarligare den neurologiska sjukdomen är och ju högre upp på ryggraden den neurologiska skadan sitter.

Skoliosis är en beskrivning av ryggradens utseende. Enligt definitionen så har man en krokig ryggrad (skoliosis) om den är böjd i sidled när man tittar på den bakifrån. Man grupperar skoliosis i två genrer beroende på om man kan räta ut krökningarna eller inte. Man bedömer graden av skoliosis med hjälp av ett mätsystem som man kallat Cobb´s vinkel, man mäter denna vinkel från röntgen bilder.

Vanligast är att skolios uppstår i barn eller ungdomsåren när man växer som mest under puberteten. De kraftigare krökningarna är vanligare hos flickor än pojkar. Om skolios uppstår efter det att skelettet är färdigutvecklat, beror uppkomsten oftast av smärta eller värk och går för det mesta att behandla.

Det finns ytterligare en mer temporär skolios som kallas smärtskolios.

Funktionell skolios

Funktionell skolios rätas ut när man ligger eller sitter och är den lindrigare formen av skolios. (Det betyder att krökningen är mindre än 15 grader) Orsaken kan vara olika långa ben eller ett snedställt/vridet bäcken. Detta är lika vanligt hos pojkar som hos flickor.

Strukturell skolios

När man har strukturell skolios så förändras inte ryggen när man befinner sig i sittande eller liggande ställning. Orsaken till strukturell skolios beror på en ojämn tillväxt av kotkropparna. Man vet inte vad detta beror på i så många som 80% av fallen. De resterande procenten kan bero på brott på en kota eller neurologiska sjukdomar under uppväxten.

Smärtskolios

Den här varianten av skolios beror på smärta som man ofta får tillsammans med ischias eller ryggskott. När detta händer så låser sig ryggradens kotor som tillsammans med kraftiga muskelspänningar orsakar krökningarna. Det är viktigt att ta hand om denna typ av skoliosis som annars kan utvecklas till strukturell skoliosis.

Eftersom en pisksnärtsskada (whiplashskada) är en kraftig översträckning av mjukdelarna i nacken så orsakas det av en situation där huvudet inte hinner med kroppen. Ett exempel är en bilolycka ett annat är dykning i grunt vatten. En häftig acceleration och en kraftig inbromsning.

Sjukgymnastik

När man har spinal stenos så kan det fungera att stärka ryggen allmänt. Det kan också fungera med träning för en eventuellt buktantde disk, det är egentligen den enda delen av ryggraden som man kan påverka då den utgör en vägg i den trånga spinalkanalen. De övriga delarna kan man inte påverka med någon behandling då det är fasta benstrukturer. Man tror att symtomen vid stenos beror på en kombination av mekanisk trängsel och en störd cirkulation till nervrötterna.

Operation

Om man har tillräckligt med besvär i form av smärta eller nedsatt gångförmåga är det enda behandlingsalternativet en operation. Besvären måste dock vara påtagliga för att man ska rekommendera en operation då man inte kan garantera bra resultat. Det finns en risk för försämring både gällande ben och ryggsmärta. Man brukar ange att det är cirka 80 procents chans till förbättring efter en operation och cirka 10 procents risk för en försämring. Man ska vara medveten om att besvären både kan gå upp av sig självt och även stå oförändrade under lång tid. Det är alltså inte alltid som det sker en successiv försämring.